Boda kapellförsamling före 1785

Version C - 2002

Tillbaka

 

Historik
Boda kapellförsamling blev 1875 egen församling inom Rättviks pastorat och egen kommun. Sedan 1963 är den en del av Rättviks kommun. Den ligger i östra delen av den s k silurringen, eller Siljansringen, en cirkelformig försänkning i urberget, som uppkom vid ett meteoritnedslag för 360 miljoner år sedan och där kantställda lager av kalksten har undgått att hyvlas bort av inlandsisen. Byarna ligger i stort sett i rad efter den bördiga remsan. Spridda stenåldersfynd vittnar om gammal bebyggelse.

Bodabygden nämns första gången i en dombok från 1325. På 1500-talet kallades den Solberga fjärding, som också innefattade Born, Gärdsjö, Östbjörka och några andra byar i grannskapet. Från 1600-talet hette den Ovanheds fjärding med samma utsträckning som kapellförsamlingen. Ett kapell nämns första gången 1586. 1618-02-24 fick man tillstånd att bygga ett nytt kapell mot att samtliga husbönder med sitt bomärke bekräftade att de icke ville söka något "avhändande eller förminskande till vår sockenkyrka". Trots detta begärde kapellaget 1640 att få ansluta sig till Ore församling, men tog så småningom tillbaka ansökan då prästerna i Rättvik lovade att hålla gudstjänst i kapellet oftare än en gång i månaden. Ända fram till 1730-talet döpte många i de norra byarna sina barn i Ore. Kyrkan byggdes 1847 - 1851.

Gårdsnamnen är något specifikt för Dalarna. Familjenamn förekom inte bland allmogen. Man skrevs med sitt namn plus fadersnamnet med tillägg av -son eller -dotter (patronymikon). Då flera i en by kunde ha samma namn skilde man varandra åt med ett förställt namn, som kunde vara ett personnamn, en yrkesbeteckning, den by en inflyttad kom ifrån eller ett soldatnamn efter fadern. Man kallades Carls Erik, Snickar Olof, Röjerås Anders, Sparf Hans etc. Det var inte bara snickarens barn som fick heta Snickar utan också deras ättlingar. En man som gifte sig till hustruns gård övertog hustruns gårdsnamn ("särknamnet").

Prästerna tycks länge ha betraktat gårdsnamnen med misstro. Kanske uppfattade de dem som ett slags öknamn, vilket de nog ibland också var. Först under andra halvan av 1700-talet skrevs de någorlunda konsekvent in i husförhörslängderna. I ministerialböckerna fick de inte komma in förrän långt in på 1800-talet.

 

Rekonstruktionen av kyrkböckerna
Detta är en sammanläggning och revidering av tre tidigare sammanställningar av kyrkböckernas uppgifter om Boda kapellförsamlings befolkning före 1785.

 

Sedan våren 2000 har jag bedrivit arbetet tillsammans med Karin Jegelius, Stockholm, en avlägsen släkting till mig. Hon har lagt in hela mitt material i Disgen och lagt ner stor möda på att granska uppgifterna och att klara ut oidentifierade poster. Min tremänning (syssling) Ingemar Goliath, Sollentuna och Västanå, har också bidragit med uppgifter, speciellt om södra Boda.

 

I kyrkböckerna för Rättviks församling inklusive Boda kapellförsamling saknas husförhörslängder för åren 1720 - 1741. I kapellförsamlingen saknas dessutom längder för åren 1756 - 1774 för byarna Osmundsberg, Solberga, Västanå, för halva Boda (Bodbyn, numera kyrkbyn) och för några hushåll i Gulleråsen. Jag har försökt att rekonstruera luckorna.

 

Jag har gett husförhörslängderna följande bokstavsbeteckningar:

 

A

1673 - 1691

mikrokort Rättvik

AI:1 3/9

B

1692 - 1699

"

AI:1 5/9

C

1701 - 1719

"

AI:2

D

1722

"

AI:16/9  "Skriftebok", som innehåller endast

 

hushållsnummer och namn på konfirmerade, inga årtal. Dessutom i AI:1 1/9 en bokförteckning upprättad åren 1725 - 1731 för byarna Kärvsåsen, Änderåsen och Ovanmyra. Den innehåller endast namn på konfirmerade, inga årtal eller hushållsnummer.

 

E

1742 - 1755

"

AI:2

F

1760 - 1767

mikrokort Boda

AI:1 För den del av Boda kyrkby som längden omfattar.

G

1775 - 1784

"

AI:2

 

1729 - 1740

"

DII:2 Nattvardslängder i form av årsvis upprättade

 

förteckningar över husbönderna för varje hushåll. Inga årtal. Jag refererar till dem som "husbondeförteckningarna".

 

 

Övriga källor:

Rättviks dopbok fram t o m år 1741, därefter kapellförsamlingens egen dopbok. Fram till ca 1730 döptes en del barn från norra Boda i Ore. Det dröjde till ca 1700 innan de började föras in i Rättviks dopbok. Man började inte föra in moderns namn förrän 1750. I Ore skedde det tidigare.

 

Rättviks vigselbok. Det fattas många vigslar. Möjligen har kapellet haft en egen vigselbok som har förkommit.

 

Rättviks dödbok fram t o m år 1733. Uppgifter om döda i Boda saknas för åren 1734 - 1772. För tiden därefter fram t o m 1808 har Boda en personaliebok.

 

Boda sockens historia del 2 för uppgifter om kyrkvärdar och klockare. Det tycks inte ha funnits någon kaplan eller annan präst bosatt i Boda före 1785.

 

Generalmönstringsrullorna för Rättviks kompani 1714 - 1767.

 

1663 - 1664 års inventering av fäbodar, kvarnar m m, utgiven av Bror Lindén genom Ortnamnsarkivet i Uppsala.

 

1613 års jordebok (Älvsborgs lösen)

 

Ovanheds fjärdings förpliktelsebrev av 1618, enligt vilket samtliga hushåll förpliktade sig att icke söka något
"avhändande eller förminskande till vår sockenkyrka" i utbyte mot tillstånd att bygga ett nytt kapell.

 

1695 års revning (taxering) för att fastställa underhållet av officerare och soldater i Rättviks kompani. Fördelningen på officerare grundades på årliga räntan (skatten), som utgjordes i kontanter (1 daler ā 32 öre a 24 penningar). Vid den här tiden kostade en tunna råg 15 daler. Soldatunderhållet grundades på gårdarnas taxeringsvärde uttryckt i bandland reducerad jord. 1 bandland är 144 kvadratfot (12,69 kvm). Vid värderingen räknades arealen om efter ett bonitetstal (grad) efter jordens avkastningsförmåga. En areal på 100 bandland som fått bonitetstalet 0,5 (= graden 5) värderades till 50 bandland reducerad jord.

 

Jag har gjort källhänvisningarna så enkla som möjligt. Hushållen betecknas med by, min bokstavsbeteckning för längden och hushållets nummer. Prästerna har i regel inte bibehållit hushållens nummer från längd till längd. Jag har därför gjort en översikt över hushållsnumren för varje by. Årtal tagna från husförhörslängderna, som ofta är ungefärliga, står med kursiv stil. Datum från ministerialböckerna står med rak stil. Gårdsnamn som har fallit bort vid giftermål står inom parentes. I längderna är det endast husbonden som står med gårdsnamn, men i likhet med flera av mina släktforskarkolleger har jag angivit gårdsnamn även för barnen.

 

När hushåll har delats har jag i vissa fall ansett det praktiskt att låta dem stå kvar under samma rubrik, annars har jag brutit ut endera under egen rubrik. Om någondera har bytt gårdsnamn har jag antagit att denne har flyttat ut. Om inte kan man i regel inte se vem som har bott kvar på gårdsplatsen, så avgörandet har måst bli godtyckligt.

 

I slutet av varje bylista finns en förteckning över de poster i ministerialböckerna som vi inte har kunnat identifiera, antingen därför att vi inte har kunnat hitta personen eller för att det finns mer än en att välja på.

 

Jag har för min del inte använt något släktforskarprogram. Texten är skriven i Works, Windows 95. Ministerialböckerna har jag matat in i Works databas och sorterat på olika sätt för att underlätta sökning.
Karin Jegelius har sedan konverterat dokumenten till HTML-filer som alla bör kunna läsa i sin webbläsare.

 

Jag hoppas att sammanställningen ska vara till nytta för dem som inte har möjlighet att själva ta fram uppgifterna.

 

Leksand 2002-09-29

 

 

Olof Hansson

Movägen 3 B

793 31 LEKSAND

0247-13835

olof.hansson@delta.telenordia.se

Tillbaka